Hej!

Ingress

Det är med dubbla känslor jag skriver detta. Jag och min familj har i säkert 10 års tid pratat om att flytta till Norrland då en del av familjen bor i södra Lappland. Vi hamnade här för två år sedan och har på alla sätt och vis älskat att bo här. Vi har under denna tid lärt känna massor av fina människor, mött världens bästa elever, fått vänner för livet. Trots allt detta positiva har vi ändå denna dröm kvar.

Vi var och tittade på ett hus för några veckor sedan och förra veckan skrev vi på papper för det huset. Det känns både pirrigt, roligt, sorgligt, spännande. Många känslor på samma gång. I hjärtat känns det ändå rätt att vi följer vår dröm, eftersom vi uppenbarligen inte kan släppa den. Vi tänker att vi inte säger hejdå till allt och alla vi lärt känna här, utan att vi bara fyller på med nya, roliga erfarenheter i detta äventyr och får hälsa på Venjan ibland i stället.

Detta medför att det till hösten kommer behövas en ny lärare hit. I dagsläget vet vi inte vem som kommer, men jag tror att allt kommer lösa sig på ett bra sätt.

Tack till alla föräldrar och barn för att jag fått lärt känna er! Som jag sa till barnen när vi pratade om detta i skolan; ”Ni vet väl att man ska följa sina drömmar?” Detta var alla överens om och jag säger det även till er som läser detta brev; följ era drömmar (även om det kan vara svårt)!

Hälsningar Emma